Foder

Hö är marsvinens basföda och ska utgöra 80% av marsvinens dagliga kost. Torrt och väldoftande hö skall därför alltid finnas i buren. Marsvin har snabb ämnesomsättning och ett långt tarmsysterm som behöver hållas igång. De är byggda för att äta foder med lågt energiinnehåll och att istället äta nästan dygnet runt. Dessutom är det framför allt det ständiga höätandet som nöter tänderna så att de hålls lagom långa.

Under sommarhalvåret kan fri tillgång på grovt gräs ersätta höet (som är torkat gräs). Men då hö innehåller mindre vatten än gräs måste marsvinen äta betydligt mer gräs än hö för att få i sig det som de behöver. Man bör därför ge hö även under sommaren, som ett komplement till gräset.

Servera höet på burgolvet, inte upphängt eller i höhäck. Marsvinen ska stimuleras att äta mycket hö, och inte behöva jobba för att få tag på stråna. Eftersom att de spenderar en så stor del av sin vakna tid med att äta är det viktigt att det kan göras på ett så naturligt och skonsamt vis som möjligt. Marsvin är byggda för att beta från marken och munnen sitter riktad mot undersidan.

Genom att ofta ge nytt hö i tussar blir det mindre spill och nertrampat hö att slänga. Det ska dock alltid finnas hö i buren, ge alltså inte så små portioner att det hinner helt ta slut mellan utfodringarna.

Grönsaker

Precis som människor kan marsvin inte tillverka eget c-vitamin och behöver därför dagligen få det genom födan. Det vanligaste är att ge c-vitaminrika grönsaker. De flesta marsvin älskar grönsaker! C-vitaminbehovet är runt 10mg/dag för ett vuxet marsvin, vilket inte är mer än att det enkelt går att tillgodose genom grönsaker. Bra grönsaker t.ex. är vit- (30g) och grönkål (10g), broccoli (15g), paprika (10g) och persilja (5g). Siffrorna inom parantes är ett ungefärligt mått på hur lite man behöver ge för att uppfylla det dagliga c-vitaminbehovet hos ett marsvin som väger 1000g. Självklart kan man ge betydligt mer än mängderna som angivits. När det finns att tillgå uppskattar marsvinen också grönt utifrån, såsom gräs, maskrosblad och klöver, som då kan ersätta en stor del av grönsakerna. Även kvistar från fruktträd är nyttigt och bra för tänderna.
Avokado och lök ska inte ges till marsvin eftersom det är giftigt för dem. Stora mänger päron och isbergssallad kan ge diarré och därför ska man ge det i måttliga mängder. Gurka och sallad innehåller mest vatten men är väldigt uppskattat som godis och kan ges utöver de c-vitaminrika grönsakerna. Även morötter brukar uppskattas men innehåller måttligt med c-vitamin.

Kraftfoder

Växande, dräktiga och digivande marsvin kan behöva kraftfoder, lämpligen pellets, havrekross eller kornkross. Vuxna marsvin kan i många fall bli tjocka av kraftfoder och i de fallen bör man minska på eller ta bort kraftfodret helt.
Kligröt brukar också vara mycket uppskattat av marsvinen och är enkelt att göra, blanda kli (vete-, havre- eller kruskakli exempelvis) med vatten, havredryck eller osötad nypon- eller blåbärssoppa. I gröten kan man också hacka och blanda i lite av favoritgrönsakerna.

Vatten

Rent vatten ska alltid finnas i buren och ges enklast genom en vattenflaska med pip som fästs i burgallret. Då håller det sig fräscht mellan vattenbytena. Man kan också ge vatten i skål på burgolvet men det vattnet blir snabbt smutsigt när marsvinen busar runt i spånet och behöver bytas flera gånger under dygnet.

Mineral- och saltstenar

Något som aldrig ska ges till marsvin är mineral- och saltstenar. De ökar risken för problem med njurar och urinvägar. Marsvinen har inga problem att utan dessa få i sig de ämnen de behöver förutsatt att de får en varierad kost.